SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
hjort`ron substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en hjortr·on·etett hallonliknande bär som har frisk smak och som först blir rött, där­efter orange och vid full mognad gult och an­vänds till sylt, mos, gelé m.m. bot.kokk.hjortronsylthjortronen på de norr­ländska myrarnaäv. om växten (före­kommande i mossar och kärr, särsk. i norra Sverige)sedan 1549speciellt svenskt ord, bildat till hjort med den vanliga bärnamnsändelsen -on