SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
igloo el. igloiglo [i´glo] substantiv ~n, plur. ~r äv. ~s igl(o)or·nastörre hydda av ut­skurna snö­block för permanent boende arkit.förr bodde många inuiter i igloosedan 1937av inuit (eskimåiska) iglu, igdlu ’hus’