publicerad: 2021  
indignation indignationen
in·dign·at·ion·en
substantiv
[-diŋna∫o´n]
● vrede som orsakas av något som upp­levs som en oförrätt eller ett över­grepp
SYN. förtrytelse, harm
indignation (mot någon/något) (över något/sats)
indignation (mot någon) (över något)
indignation (mot någon) (över sats)
indignation (mot något) (över något)
indignation (mot något) (över sats)
djup indignation; moralisk indignation; känna indignation; facket av­visade med indignation förslaget om ytterligare en karens­dag
belagt sedan 1792; av lat. indigna´tio med samma betydelse, till indigna´ri 'harmas, känna förtrytelse över'; jfr ur­sprung till dignitet