SAOL     SO     SAOB  
SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
in`muta verb ~de ~t in|­mut·ar●ofta lös förb., semuta in säkra ensam­rätt till (bearbetning av) visst om­råde, särsk. mineral­fyndighet af.samh.inmuta en gruva○äv. med avs. på abstrakta om­rådenför sin forskning hade han inmutat ämnet Bohus­län under 1200-taletinmuta ngtsedan 1823se muta in Subst.:vbid1-194204inmutande, inmutning