tryckår: 2009
kär`va
verb ~de ~t
kärv·ar1vara kärv
Nollmotorn kärvadeskidorna kärvade i den våta snön○äv. bildligtofta refl. och med partikelntill
uppstå svårigheter
det kärvade (till sig) i förhandlingarnakärva (till sig)sedan 19282binda (säd e.d.) i kärvar
jordbr.kärva ngtsedan 1894till kärve
Subst.:vbid1-223891kärvande,
vbid2-223891kärvning (till 2)
