SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
kladd`a verb ~de ~t kladd·ar1syssla med ngt kladdigt NollJFRcohyponymkletacohyponymsmeta 1 kladda med färgkladda (med ngt)sedan 1712av lågty. kladden ’fläcka ned’; jfr kludda 2röra vid o­tillåtna kropps­delar på ngn komm.JFRcohyponymtafsa 2cohyponymfingra han kladdar på tjejerna när han dansarkladda på ngnsedan 1679Subst.:vbid1-206854kladdande; 2kladd