SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1klot substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en klot·ethelt runt (hårt) tre­dimensionellt före­mål så­dant att alla punkter på ytan har samma av­stånd till en inre punkt, medel­punkten geogr.meteorol.JFRcohyponymsfärcohyponym1kula 1cohyponymglobcohyponymboll klotrundhalvklotträklotklotet är den tre­dimensionella mot­svarigheten till cirkelnspec. om jordenjordklotetalla länder på vårt klotspec. äv. om hårda, massiva, klot­runda före­mål i vissa spelJFRcohyponymboll 1 bowlingklotkrocketklotspec. äv.sfäriskt före­mål som an­vänds som stormvarningstecken sedan senare hälften av 1400-taletLatinskt-svenskt glossariumfornsv. klot; av lågty. klot ’klump; kula’; jfr 1kloss
2klot substantiv ~en klot·en1blank tät bomulls­väv vanligen anv. till foder Nollklotfodersedan 1837av eng. cloth ’kläde; tyg’; jfr kläde 2hårt klistrad tvåskafts­väv för bok­band o.d. bok.JFRcohyponymbuckram klotpärmklotryggbokbindarklotsedan 1882