SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
kluns substantiv ~en ~ar kluns·enklumpig person med.yrk.äv. om klumpigt djur el. o­tympligt före­målderas vakt­hund är en kluns på 50 kilosedan 1819sv. dial. kluns ’tjock knut på en tråd eller ett rep; klumpig karl’