publicerad: 2021
klurig
klurigt kluriga
klur·ig
adjektiv
●
listig på ett oberäkneligt sätt
klurig (för någon) (att+verb)
en klurig smålänning
○
äv. om handling eller dylikt
en klurig blick
○
äv.
vardagligt
svår, invecklad
ett klurigt problem; kluriga teoretiska frågor
belagt sedan 1920;
sv. dial. klurig; jfr ursprung till
klura ut