SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
knut substantiv ~en ~ar knut·en1samman­fogning mellan linor eller mellan o­lika delar av en lina, som är an­ordnad så att den låser sig vid åt­dragning genom att en lina är trädd genom en bukt el. ögla av den an­dra e.d.; för förening av linor el. av lina med fast före­mål hush.psykol.trafik.dubbelknutskoknutknyta en knutslå en knutdra åt knuten bättreknuten gick uppäv. om mot­svarande an­ordning (i änden) på en lina e.d., med syftet att ut­göra stopp el. att samla spridda delar m.m.knutpiskahårknutstoppknuten knut i ändan på sy­trådenäv. bildligt, spec. om o­behaglig (kroppslig) känslahan kände en hård knut av o­behag i magenspec. äv.punkt där flera förbindelse­leder möts knutpunktjärnvägsknutnervknutspec. äv.(trassligt) problem att få dem att tala med var­andra – det är där knuten liggerknuten är att hitta rätt ambitions­nivålösa den gordiska knutenlösa en nästan o­löslig upp­giftvanl. med drastiska metoderparlamentarikerna löste den gordiska knuten genom att helt sonika slopa kravet på minst 50 procents val­deltagande slå knut på sig självan­stränga sig så till den grad att det nästan över­stiger ens egen förmågasedan ca 1400Klosterläsningfornsv. knuter; gemens. germ. ord, urspr. trol. ’ngt samman­tryckt’ 2hörn på (timmer)hus ibl. med fram­hävande av den spec. byggnads­tekniken arkit.husknuttimra en knutett rött hus med vita knutarhon försvann runt knutenofta med tanke på hela huseti vissa ut­tryck hon har inte varit utan­för knuten på hela dagende har grannarna in­på knutarnabrinna i knutarnavara mycket bråttomhundra nya student­lägenheter ska byggas, och det brinner i knutarna efter­som de ska vara klara redan nästa termin gå bakom knutengå och kasta vattenvard.när de stannade för att tanka passade han på att gå bak­om knuten sedan mitten av 1300-taletBjärköa-Rätten (Helsinge-Lagen)3vanligen plur. kilometer per timme vard.mått.trafik.JFRcohyponym2knop bilen blåste i­väg i 120 knutarsedan 1969jfr eng. knot ’knop; knut’; se 2knop