SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 knuta knutan knutor knut·an substantiv knu`ta ● (sjuklig) förtjockning i organ eller vävnad knutbildning en knuta i bröstet belagt sedan 1745; sv. dial. knuta 'knöl'; till knut SO Alfabetisk lista knulla verb knussel subst. knussla verb knusslig adj. knut subst. knuta subst. knutbildning (knuta) knuten adj. knutit (knyta) knutpiska subst. knutpiska (knut) Till alla ordböcker