publicerad: 2021  
krusa krusade krusat
verb
kru`sa
1 göra krusig
någon/något krusar något
någon krusar något
något krusar något
krusa håret; vinden krusade vatten­ytan; krusade örngottsband
○ äv. bildligt
ett leende krusade hennes läppar
belagt sedan ca 1430 (Själens tröst); fornsvenska krusa; av lågtyska krusen med samma betydelse, till krus 'krusig'
2 vara över­drivet artig mot någon, ofta i sam­band med övertalnings­försök
SE 2krus
någon krusar (för) någon
en man med makt som man måste fjäska och krusa för; hon behöver inte krusa någon längre sedan hon blev egen före­tagare
belagt sedan 1731; till krusa 1 i bet. 'pryda, ut­smycka'
krusakrusande, krusning
krusa sig