publicerad: 2021  
lulla lullade lullat
verb
lull`a
1 sjunga vagg­visor för
lulla (någon till något)
lulla babyn till sömns
○ äv. sjunga eller tala osammanhängande på grund av onykterhet eller dylikt
belagt sedan 1688; ljud­härmande; jfr t.ex. engelska lullaby 'vagg­sång'; jfr ur­sprung till lalla
2 ofta med partikel, sär­skiltomkring gå osäkert t.ex. på grund av onykterhet
lulla (omkring) (någonstans)
ett par över­förfriskade herrar lullade om­kring i parken
○ äv. om litet barn som nyss lärt sig gå
tvååringen lullade om­kring i mat­salen
belagt sedan 1855
lullalullande