SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
man`delblomma substantiv ~n mandelblommor mandel|­blomm·anen ört med vita, mandeldoftande blommor i kvast och med grodd­knoppar som förr an­vändes mot njur- och gall­sten bot.SYN.synonymknölbräcka JFRcohyponym2bräcka 2 ängarna och backarna lyste på för­sommaren vita av tusen­tals mandelblommorsedan 1843