publicerad: 2021  
maskaron maskaronen maskaroner
mask·ar·on·en
substantiv
maskaro´n
● stiliserat, ofta groteskt karikerat an­sikte om­givet av vegetativa el. abstrakta ornament­former; anv. (förr) i arkitektur, i (vinjetter i) bokkonst m.m.
belagt sedan 1805; via franska av ita. mascherone 'stor mask'; jfr ur­sprung till 2mask!!