publicerad: 2021  
mynt myntet, plural mynt, bestämd plural mynten
mynt·et
substantiv
● (liten, rund,) präglad metall­platta, an­vänd som betalnings­medel
JFR sedel 1
myntsamling; femkronorsmynt; guldmynt; nödmynt; silvermynt
prägla mynt; mynt och sedlar; stoppa myntet i automaten; gamla mynt med svår­tydda in­skrifter
○ äv. mer el. mindre bildligt betalningsmedel
betala i svenskt mynt
i klingande mynt kontantatt klippa gräs­mattor och rasta hundar gav henne en väl­behövlig in­komst i klingande mynt
myntets bak­sida se baksida
myntets fram­sida se framsida
slå mynt av (något) dra för­del av (något)så snart som ett år efter hans död försökte förfalskarna slå mynt av hans berömmelse
svara/ge igen med samma mynt ge igen på samma sätthan hade blivit för­olämpad av en kollega, och när han fick möjlighet var han snabb att svara med samma mynt
två sidor av samma mynt se sida
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska mynt; via lågtyska münte av lat. mone´ta 'mynt'; jfr ur­sprung till monetär, portmonnä