SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
nean`dertalare substantiv ~n äv. vard. neandertalarn, plur. ~, best. plur. neandertalarna neander|­tal·ar·enneandertal­människa arkeol.land.yrk.neandertalarna var storviltjägarefynden an­sågs här­röra från neandertalaresedan 1893till Neandertal, namn på en plats i närheten av Düsseldorf