tryckår: 2009
nick
substantiv ~en ~ar
nick·en1lätt, snabb huvudböjning framåt (och åter)
som ofta betyder ja el. fungerar som hälsningstecken
komm.han gav sonen en instämmande nickhon fick en uppmuntrande nick av honomhon hälsade på dem med en vänlig nicken nick (mot/till/åt ngn)sedan 1647till nicka
2spel av (fot)boll med huvudet
sport.språngnicken snygg nick av NN i krysseten nick (till ngn)sedan 1924
