SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ny`sa verb nös äv. nyste, nyst, pres. nyser nys·erhäftigt och o­frivilligt stöta ut luft genom näsan på grund av irritation i slem­hinnorna el. förkylning med.JFRcohyponym2hosta nysanfallnysattacknyspulvernysasedan 1325Westgöta-Lagenfornsv. niusa; gemens. germ. ord; ljud­härmande Subst.:nysande, nysning