publicerad: 2021  
oförtjänt neutrum oförtjänt, bestämd form och plural oförtjänta
o|­för·tjän·ta
adjektiv
o`förtjänt
● som har ett värde som inte mot­svaras av de faktiska om­ständigheterna särsk. med tanke på ut­förda prestationer
JFR oförskylld, orättvis
han fick en helt oförtjänt upp­märksamhet; en bil­modell som har oförtjänt dåligt rykte (adverbial)
belagt sedan 1409 (testamente upprättat av Aremod Torkilsdotter med gåvor till Vadstena kloster (Svenskt Diplomatarium)); fornsvenska oforthiänter