publicerad: 2021  
plikta pliktade pliktat
verb
plik`ta
● mindre brukligt betala böter
någon pliktar (med) något (för något)
○ äv. ut­vidgat, spec. i sport­sammanhang tvingas ut­föra något som gör att man kommer efter konkurrenterna; som följd av tidigare miss­lyckande el. regel­brott
plikta ett slag
○ spec. äv. um­gälla, sona
det ska hon få plikta för!; han fick plikta med livet för sina brott
belagt sedan 1648
pliktapliktande