publicerad: 2021
plomb
plomben plomber
substantiv
[plåm´b] 
1
sigill (av bly) för försegling av förpackning
belagt sedan 1829;
av franska plomb 'bly; plomb'; av lat. plum´bum 'bly'
2
fyllning i tand
amalgamplomb; guldplomb
en plomb hade lossnat
belagt sedan 1881
3
fyllning i träd
belagt sedan 1929
