SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
rentut [-u´tel.re´-] adverb rent|­utäv. två ord öppet och upp­riktigt han gick till chefen och sade rentut vad han tyckterentut sagtupp­riktigt sagt, utan om­skrivningarhan var rent­ut sagt o­förskämd sedan 1628