publicerad: 2021  
1ren rent rena
adjektiv
1 fri från (partiklar av) främmande, oönskade ämnen särsk. om (om­givning till) person
MOTSATS smutsig JFR klar 1
rena; rengöra; renhet; rensa; renskrubbad; renskurad; rentvättad
ren och snygg; hel och ren; rena händer; ren luft; rena lakan; hålla sig ren; tvätta sig ren; göra rent såret; göra ren bössan; göra rent efter sig
äv. om form som är utan störande in­slag
en ren profil; en design med rena linjer
äv. om språkbehärskning, sång och dylikt
sjunga rent (adverbial); han är fyra år men kan inte prata rent (adverbial)
ofta bildligt, spec. i fråga om moral som är utan synd eller falskhet
rent sam­vete; ha rena tankar; ren och oskulds­full
spec. äv. fri från främmande (förment skadliga) in­slag
predika den rena läran
spec. äv. i fråga om definitiv version av något skrivet (i mots. till kladd)
hon gjorde noteringar varje dag och lät sin sekreterare skriva rent
av renaste vatten se vatten
göra rent bord se bord
göra rent hus (med något) se hus
kemiskt ren absolut renhon tog bort fett­fläcken med kemiskt ren bensin ○ äv. bildligtmatchen var kemiskt ren från mål­chanser
på ren svenska se svenska
rent spel se spel
belagt sedan början av 1300-talet (Skåne-Lagen); fornsvenska ren; gemensamt germanskt ord; till en indoeur. ord­rot med bet. 'skilja; sikta'; jfr ur­sprung till rensa
2 ej predikativt som allt­igenom ut­görs av det ämne eller dylikt som fram­går av samman­hanget
rent guld; ren bom­ull; ren sprit
äv. om mer abstrakta före­teelser
en ren lögn; en ren olycks­händelse; de träffades av en ren till­fällighet; hon backade ur av ren självbevarelse­drift; det porlade in­om henne av renaste glädje
ibland i över­drifter och dylikt
arbets­platsen var rena lek­skolan; en recension som var rena lust­mordet
ibland i adverbiell an­vändning
han var rent oförskämd
rent av faktiskt till och medenligt studien riskerar många patienter att opereras med en metod som inte bara är farlig utan rent av dödlig
rent ut sagt se säga
säga något rent ut se säga
vara rena grekiskan se grekiska
vara rena löjan se löjan
vara rena snurren se snurr
vara rena öknen se öken
belagt sedan 1320–50 Ett fornsvenskt legendarium (Codex Bildstenianus)
Så är den vida världen
ett daggkåpeblad
och in­i skålen vilar
en vatten­droppe klar.
Den enda stilla droppen
är livets ögon­sten.
Ack gör mig värd att se i den!
Ack gör mig ren! Karin Boye, Önskan (i Gömda land, 1924)
2ren renen renar
ren·en
substantiv
1 ett nordligt, vanligen grått eller brunt hjort­djur som hålls som tamdjur av många nomad­folk och i Sverige av samer
renhjord; renhud; renkalv; renskötare; renskötsel; tamren; vildren
renen är det enda hjort­djuret med horn hos båda könen; vinter­tid betar renen nästan bara lavar
belagt sedan ca mitten av 1300-talet (Åbo domkyrkas Svartbok); fornsvenska ren; nord. ord, besläktat med horn
2 vanligen i sammansättn. kant vid väg, åker eller dylikt
dikesren; vägren; åkerren
några präst­kragar växte vid renen
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska ren; gemensamt germanskt ord av osäkert urspr.
3ren
adverb
ålderdomligt el. hög­tidligt redan
ren i livets morgon­stund
belagt sedan 1683; till redan