publicerad: 2021  
skräda skrädde skrätt, presens skräder
verb
skrä`da
● något ålderdomligt av­skilja oönskade delar från
skräda något
skräda mjöl
○ spec. släthugga virke
skrädda stockar
inte skräda orden se ord
belagt sedan förra hälften av 1400-talet (Östnordiska och latinska medeltidsordspråk); fornsvenska skrädha; urspr. 'skära snett; skära bort'; jfr ur­sprung till avskräde, 2skrå!!, skräddare; idiomet inte skräda orden 'inte skilja bort, censurera något i sitt tal' har medel­tida urspr.
skrädaskrädande, skrädning