SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
smil substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en smil·et(små)leende komm.hon såg på honom med ett smilibl. spec. om in­ställsamt leende (el. annat beteende)lismande smil och fjäskett smil (mot ngn)sedan 1784till smila