publicerad: 2021  
spana spanade spanat
verb
spa`na
mål­medvetet leta med blicken efter någon/något, ofta in­om större om­råde
JFR speja
någon spanar (efter/på någon/något)
någon spanar (efter någon)
någon spanar (efter något)
någon spanar (någon)
någon spanar (något)
någon spanar (ut över något)
spana efter en sitt­plats; hon stod och spanade efter honom i folk­massan; läraren stod och spanade ut över klassen
äv. var­dagligt med partikelnin noga betrakta i någon sorts under­sökande syfte
någon spanar in någon/något
någon spanar in någon
någon spanar in något
spana in höstens mode!
äv. mål­medvetet och systematiskt leta efter fiende eller dylikt; spec. i militära samman­hang
spana efter ubåtar
belagt sedan början av 1500-talet (Nya Krönikans fortsättningar eller Sture-Krönikorna); fornsvenska spana 'locka; ut­forska; leta'; trol. ur en ord­rot med bet. 'dra; spänna ut'
spanaspanande, spaning