SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
still`estånd substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en stille|­stånd·etav­brott (i viss verksamhet) mil.hjärtstilleståndkärn­reaktorns stilleståndsärsk.av­brott i militär strid stilleståndsförhandlingarvapenstilleståndsedan 1620efter ty. Stillstand med samma betydelse; till 1stilla och 2stå