publicerad: 2021  
storsint neutrum stor­sint, bestämd form och plural stor­sinta
stor|­sin·ta
adjektiv
sto`rsint
● som har förmåga att bort­se från oförrätter och förlåta och glömma dem
MOTSATS småaktig
storsint (mot någon)
brotts­offren var stor­sinta nog att acceptera gärnings­mannens ur­säkt
○ äv. om handling eller dylikt
ett stor­sint löfte
belagt sedan 1784