SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ta äv. åld. ta`gata`ga verb tog tagit tagen tagna, pres. tar äv. åld. tager tag·it1ibl. med partikelnfast skaffa sig kontroll över genom att gripa med händerna e.d. (direkt el. indirekt); spec. i fråga om in­fångande NollJFRcohyponymgripa 1cohyponymfatta 1cohyponymgreppa han försökte ta bollenhon tog portföljen och gickhon tog boken under armenta fast tjuven!ofta med sam­tidig inne­börd av förflyttningvanligen med partikel, t.ex.bort, fram, med, upp ta fram kort­lekenta bort bindeln från ögonenhan tog upp plån­boken ur fickanta med mig ock­så!spec. äv.till­skansa sig ngt, ofta mot ägarens e.d. vilja; ibl. utan direkt gripande JFRcohyponymstjäla 1 kompanjonen tog alla pengarna och försvannräven tog en hönafienden har tagit stadenäv. med avs. på abstrakta före­teelserjag tar befälethan tog ledningen på tredje varvettag plats!spec.ägna upp­märksamhet åt ta en dag i sändervi får ta den frågan senarevi får ta en sak i tagetspec. äv.begära som ersättning vid försäljning e.d.; ofta med potentiell inne­börd han tar bra betalthon tog 10 000 för bilenta (bort/fram/upp) ngn/ngt (ngnstans), ta fast ngn(peppar, peppar,) ta i trä!se1trä ta avstånd från ngn/ngtseavstånd ta en rövareserövare ta hand om ngn/ngtsehand 1 ta löfte av ngnselöfte 1 ta mej fanse1fan ta mod till sigsemod 1 ta ngn av dagasedag 2 ta ngn i hampansehampa 2 ta ngn i nackskinnetsenackskinn ta ngn i öratseöra 1 ta ngn till fångase2fånga ta ngn till äktase3äkta ta ngn/ngt till nådersenåd 1 ta ngn/ngt till sitt hjärtasehjärta 1 ta ngt till heders (igen)seheder 2 ta ngt ur luftenseluft 1 ta prisetse1pris 1 ta reda på ngtse1reda 1 ta sin hand ifrån ngn/ngtsehand 1 ta sin hatt och gåsehatt 1 ta sitt livseliv 1 ta till ordaseord 2 ta till varase2vara ta udden av ngtseudd 1 ta vara på ngn/ngtse2vara sedan 1000-talet SOU; formen ta 1588runsten, Össeby-Garn, Uppland (Sveriges runinskrifter)runform tuk (pret.), fornsv. taka, tagha, urspr. ’beröra’; nord. ord, besl. med bl.a. lågty. tacken ’beröra; klämma’; jfr fattig, intäkt, våldtäkt 2(besluta att) an­vända sig av ngt före­mål, hjälp­medel e.d.; ofta med stark bi­betydelse av att välja Nollhan tog den vita kostymen till festende tog NN i stället för ONde tog rummet på tredje våningenspec. med avs. på färd­medel, färd­väg o.d.hon tog bilen till jobbetta en gen­vägspec. äv. med avs. på föda e.d.ofta refl. förse sig med och förtära ta (sig) en kaka tillta vin till matenman tar en tablett morgon och kvälläv. med avs. på ngt man inte har (haft) kontroll över(besluta att) göra till sin JFRcohyponymta 3 de tog lägenhetenkunden tog det dyrare märkethon tog jobbetäv. med avs. på abstrakta före­teelser, särsk.ofta refl. (se till att) komma i åt­njutande av ta (sig) ett doppta en pausta chansen att åka ut i världenta ledigtta semesteräv. i ut­tryck vid an­givande av exempeldet är många som har miss­lyckats ― ta NN till exempelta ngn/ngt, ta (sig) ngtett taget namnsenamn 1 ta kroppsekropp 1 ta till lipenselipen ta vägenseväg 1 sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagen3acceptera att erhålla ngt (konkret el. abstrakt) värde, som inte är o­fördelaktigt men än­då kan in­ge betänkligheter NollJFRcohyponymta emot 1 ta mutorta ett gott råd och av­stå!äv. med avs. på mer ut­talat negativa abstrakta före­teelserfinna sig i att bära ta riskerhon får ta det fulla an­svaretta konsekvenserna och av­gåhan fick ta mycket strykäv. i mer el. mindre absoluta konstruktionerförsäkringen kostade en vacker slant men det får vi tata (emot) (SÄTT), ta (ngnstans) (med ngn/ngt)sedan 1347privilegier för allmogen på Kopparberget utfärdade av kung Magnus (Svenskt Diplomatarium)4vanligen med prep.på, i komma i direkt kontakt med ngt, vanligen med handen NollJFRcohyponymvidröracohyponym2röra 1 ta inte på musei­föremålen!äv. om rörligt före­mål, särsk. projektil e.d.träffa bollen tog i stolpenskottet tog i benetspec. i ett fast ut­tryck (för stor effekt)den kulan visste var den tog!äv. bildligt(kunna) an­vända (ngt) som utgångs­punkt för slutsatsdragning e.d. polisen har inte mycket att ta på i mord­gåtandet var inget att ta på i talet, bara all­männa fraserta på/i ngtinte vilja ta i ngn/ngt med tångse1tång ta fasta på ngtse3fasta ta i handsehand 1 ta ngn på sängensesäng 1 sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagen5(ha förmåga att) klara särsk. med avs. på hinder, viss höjd e.d. Nollhan har tagit 2,20 i höjdhon tog trappan i två språngbilen tar kurvorna perfektäv. med avs. på examen e.d.ta studententa en med. kand.ta ngt (SÄTT)sedan 1637 (om examen)6ha till­räckligt ut­rymme för Nollfärjan tar 300 bilarsalen kan ta 120 personerta ngtsedan 1430–50Hertig Fredrik av Normandie7ha en om­fattning som kräver visst ut­rymme el. viss tid Nollpianot tar för stor platsresan tog tre timmarta ngt/TIDsedan 1430–50Hertig Fredrik av Normandie8ibl. med partikelnom ut­föra ngn (synlig) handling Nollta ett steg fram­åtta ett språngta satsta av­skedta far­välhon fick ta om solo­numretta ngtta det varligtsevarlig sedan 1430–50Herr Ivan Lejon-Riddaren9upp­träda (på visst sätt) i förhållande till ngn person komm.hon visste precis hur hon skulle ta elevernadet är klokast att ta henne med lämporäv. i fråga om reaktion på händelse e.d.han tog den tråkiga nyheten med fattningdet ryktet behöver man inte ta så allvarligt (på)äv. i ut­tryck för upp­trädande i all­mänhetta det försiktigtta ngn (SÄTT)ta det lugntse1lugn 2 ta hänsyn till ngnsehänsyn 1 12ta ngt med en klacksparkseklackspark ta parti för ngn/ngtseparti 3 ta ställning för ngn/ngtseställning 1 ta ställning mot ngn/ngtseställning 1 sedan 1480–1500Helige Bernhards Skrifter10i vissa ut­tryck bedöma Nollde tog honom för en hederlig karlman kan inte ta något för givetibl. med an­tydan om viss reaktionJFRcohyponymta 9 ta det som ett skämt!ta ngn/ngt (för/som ngn/ngt)praktiskt tagetsepraktisk 1 på det hela tagetsehel 1 strängt tagetse1sträng 3 sedan 1385Klosterläsning11göra (av­sedd) verkan Nollkniven tog intesolen tar knappast på höstenäv. i fråga om negativ verkanslita åren har tagit på honomhon såg tagen ut efter vak­nattenspec. i ut­tryck för förbrukning av ngt som bara finns i begränsad mängdvanligen med prep. det tog på krafterna att cykla i mot­vinddet tog betänkligt på deras förrådäv. i ut­tryck för in­hämtande av för­språng e.d.JFRcohyponymta in 3 hon låg 20 meter efter ledaren men hon tog mer och mer på henneta (på ngn/ngt)sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagen12i vissa ut­tryck åstad­komma ngt resultat film.mot­gångarna tog knäcken på honomsjukdomen höll på att ta död på hennespec. i fotosammanhang e.d.ta ett kortta en kopiata ngt (på ngn/ngt)ta kål på ngn/ngtsekål sedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)13på­verkas med resultat bestående i Nollta skada av ngtbilen tog fartta gestaltden nya organisationen började ta formta ngtsedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelser14i några ut­tryck bestämma genom upp­mätning Nollta temperaturen på den sjuketa blod­trycket och sänkangå till skräddaren och ta måttta ngt (på ngn/ngt)sedan 164415vika av i ngn riktning som fram­går av samman­hanget NollJFRcohyponymta av 2 ta till höger vid affären!ta (av) ngnstanssedan 178816med konjunktionenoch gripa sig an med ngt; vanligen försvagat till att bara markera in­ledning av en handling e.d. Nollta och hämta tidningen är du snäll!om vi skulle ta och gå hemta och Vsedan 1320–50En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och HöfdingaSubst.:tagande; tag Det finns goda skäl att undvika ett uttryckssätt som *Skolan måste ta tillvara föräldrarnas engagemang. Man kan ta vara engagemanget eller ta engagemanget tillvara men inte båda sakerna på en gång. Gör man det, åstadkommer man en otillåten sammanblandning, en kontamination. En tredje möjlighet är att säga tillvarata engagemanget, en variant som har litet högre stilvärde.