SAOL     SO     SAOB  

SO

Svensk ordbok

tryckår: 2009  

toppkraft [tåp`-] substantiv ~en ~er topp|­kraft·en●mycket dugande person allmän värderingyrk.en av före­tagets toppkraftersedan 1954

SO

Alfabetisk lista

  toppformig adj
  topphugga verb
  toppig adj
  toppklass subst
  toppkonferens subst
  toppkraft subst
  topplanterna subst
  topplock subst
  toppluva subst
  topplån subst
  topplänta subst

  Till   alla ordböcker