publicerad: 2021  
spatel spateln spatlar
spatl·ar
substantiv
spa´tel
ett platt, av­långt redskap vanligen av trä, glas el. metall; anv. vid kemiska och farmaceutiska arbeten med hantering av små mängder ämnen, vid medicinska under­sökningar för nedtryckning av tungan m.m.
tungspatel
belagt sedan 1582; av lat. spath´ula 'spad­formigt verk­tyg'; jfr ur­sprung till spackla, spade