SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SO

Svensk ordbok

publicerad: 2021  

turlig turligt turliga

tur·lig

adjektiv

tu`rlig

● som inne­bär eller beror på tur

SE ²tur

turlig (för någon) (att+verb)

○ sär­skilt i adverbiell an­vändning

turligt nog upp­täcktes branden i tid

belagt sedan 1905

SO

Alfabetisk lista

  turkmenska subst.
1turkos subst.
2turkos adj.
  turkosblå adj.
  turksadel subst.
  turlig adj.
  turlista subst.
  turmalin subst.
  turmalinkristall (turmalin)
  turné subst.
  turnera verb

  Till   alla ordböcker