SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
tvinga a´v verb tvingade tvingat tving·aräv. fast sammansättn., seavtvinga tvinga (ngn) att ge i­från sig ngt (ofta ngt abstrakt) komm.de tvingade av honom en full­ständig bekännelsetvinga av ngn ngtsedan åtm. mitten av 1800-taletSubst.:vbid1-925126avtvingande