publicerad: 2021  
avtvinga avtvingade äv. avtvang, avtvingat äv. avtvungit, avtvingad äv. avtvungen, avtvingade el. avtvungna, presens avtvingar
verb
a`vtvinga
● äv. lös förbindelse, se tvinga av tvinga (någon) att ge ifrån sig något (ofta något abstrakt)
avtvinga någon något
hon av­tvingades en full­ständig bekännelse
belagt sedan 1526
avtvingaavtvingande