publicerad: 2021  
urholka urholkade urholkat
verb
u`rholka
● göra hål eller fördjupning i eller genom
JFR gröpa ur
någon/något urholkar något
någon urholkar något
något urholkar något
en ur­holkad trädstam
○ äv. bildligt av­lägsna värde­fulla element från
lagen om anställnings­skydd höll på att ur­holkas
belagt sedan ca 1740; sv. dial. holka (ur); bildn. till hål
urholkaurholkande, urholkning
Droppen ur­holkar stenen. Tale­sätt med inne­börden att ett lång­varigt arbete till sist ger resultat (efter en formulering av den romerske skalden Ovidius, död 17 e.Kr.)