publicerad: 2021  
veke veken vekar
vek·en
substantiv
ve`ke
● an­ordning av garn som suger upp (flytande) bränsle till låga i stearin­ljus, fotogenlampa m.m.
lampveke; ljusvekegarn
hon förde tänd­stickan till veken; han skruvade ner veken i fotogenlampan
belagt sedan senare hälften av 1300-talet (Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus)); fornsvenska veke; av lågtyska weke med samma betydelse; besläktat med veckla