publicerad: 2021  
vete vetet
vet·et
substantiv
ve`te
● ett vanligt sädes­slag med korn i ax vanligen utan borst; mest anv. till bröd­säd; det värde­fullaste sädes­slaget
JFR havre, korn 2, råg
vetebulle; vetekorn; vetemjöl; höstvete; vårvete
hög­avkastande vete; odla vete
skilja agnarna från vetet se agn
belagt sedan förra hälften av 1300-talet (Uplands-Lagen); fornsvenska hvete; gemensamt germanskt ord, besläktat med vit (efter mjölets färg)