SAOL

publicerad: 2015  

abonnemang

abonne·­mang [‑maŋ´] substantiv ~et; pl. ~ • till abonnera

Singular
ett abonnemang	obestämd form
ett abonnemangs	obestämd form genitiv
abonnemanget	bestämd form
abonnemangets	bestämd form genitiv
Plural
abonnemang	obestämd form
abonnemangs	obestämd form genitiv
abonnemangen	bestämd form
abonnemangens	bestämd form genitiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

abonnemang abonnemanget, plural abonnemang, bestämd plural abonnemangen

abonne·mang·et

substantiv

abonnemang´

● på för­hand gjord beställning för viss tid av vara, för­mån, rättighet, plats eller dylikt

JFR prenumeration

abonnemangskonsert; telefonabonnemang; tidningsabonnemang

abonnemang (på något)

ett fast abonnemang; teckna ett abonnemang; ha abonnemang på Konsert­huset

belagt sedan 1850; av franska abonnement med samma betydelse; till abonnera

Till SO

SAOB

publicerad: 1893  

ABONNEMANG ab1onemaŋ4 l. abon1-, n.; best. -et; pl. =, l. -er.

Ordformer

(ofta, fordom alltid, skrifvet abonnement)

Etymologi

[af fr. abonnement]

1) på förhand gjord beställning (hvarigenom man betingar sig en rättighet l. förmån l. plats osv.). De Herrskaper, som åstunda Abonementer (å teatern). GT 1788, nr 114, s. 4. Dalin (1850).

2) betalning, som på förhand erlägges (för en rättighet l. förmån l. plats osv.). Pfeiffer (1837). Dalin (1850).

Ssgr (i sht till 1): ABONNEMANGS-AFGIFT1003~ l. 0103~02. —

-BILJETT~02. Abonnements Billetterne. PT 1758, nr 85, s. 4. —

-DAG~2. —

-FÖRESTÄLLNING~0020. —

-KONSERT~02. —

-KORT~2, n. —

-LISTA~20. —

-LOGE~2. —

-PRIS~2. —

-TERMIN~02. PT 1892, nr 251, s. 1.

Till SAOB