SAOL

publicerad: 2015  
arvtagare
arv|­tag·­are substantiv ~n; pl. ~, best. pl. ‑tagarna 1arv 1 ta
Singular
en arvtagareobestämd form
en arvtagaresobestämd form genitiv
arvtagarenbestämd form
arvtagarensbestämd form genitiv
Plural
arvtagareobestämd form
arvtagaresobestämd form genitiv
arvtagarnabestämd form
arvtagarnasbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
arvtagare arv­tagaren, plural arv­tagare, bestämd plural arvtagarna
arv|­tag·ar·en
substantiv
ar`vtagare
person som är berättigad till visst arv
arvtagare (till något)
arv­tagaren till ketchup­imperiet
äv. all­männare, sär­skilt om personer som för en tradition eller dylikt vidare
Maos arv­tagare gjorde upp med kultur­revolutionen
belagt sedan slutet av 1500-talet; jfr fornsvenska arftaki 'arv­tagare, arvinge'

SAOB