SAOL

publicerad: 2015  

benediktinkloster

bene·­dikt·­in|­kloster hellre än bene·­dikt·­in·­er|­kloster substantiv ‑klostret; pl. ~, best. pl. ‑klostren benediktin kloster

Singular
ett benediktinkloster (ett benediktinerkloster)	obestämd form
ett benediktinklosters (ett benediktinerklosters)	obestämd form genitiv
benediktinklostret (benediktinerklostret)	bestämd form
benediktinklostrets (benediktinerklostrets)	bestämd form genitiv
Plural
benediktinkloster (benediktinerkloster)	obestämd form
benediktinklosters (benediktinerklosters)	obestämd form genitiv
benediktinklostren (benediktinerklostren)	bestämd form
benediktinklostrens (benediktinerklostrens)	bestämd form genitiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

benediktinkloster benediktinklostret, plural benediktin­kloster, bestämd plural benediktinklostren

även

benediktinerkloster benediktinerklostret, plural benediktiner­kloster, bestämd plural benediktinerklostren

bene·dikt·in|­klostr·et, bene·dikt·in·er|­klostr·et

substantiv

benedikti`nkloster el. benedikti`nerkloster

● kloster in­om benediktinorden

belagt sedan 1761

Till SO

SAOB

publicerad: 1903  

BENEDIKTINER ben1edikti4ner l. be1n-, ngn gg 01—; best. -n; pl. =; äfv. BENEDIKTIN ben1edikti4n l. be1n-, ngn gg 01—; best. -en; pl. -er; i bet. 1 m., i bet. 2 r. (l. m.).

Ordformer

(benediktin Dalin Vitt. I. 3: 167 (1744), Wirsén Vint. 175 (1886, 1890) m. fl.)

Etymologi

[jfr t. benediktiner, eng. benedictine, fr. bénédictin, af namnet Benedictus (Benedikt, Bengt) om Benedikt af Nursia († 543), grundläggaren af det för västerlandets munkväsende synnerligen betydelsefulla klostret Monte Casino]

1) munk tillhörande den (särsk. om den vetenskapliga bildningen högt förtjänta) orden som hyllar den regel hvilken leder sitt ursprung från Benedikt af Nursia. Det första slags Munkar, som inkommit i riket (dvs. Sverige), hade varit Benedictiner. Dalin Hist. 2: 126 (1750). Den lärde Benedictinern Montfaucon. Conv.-lex. 1: 120 (1821). En tålig lärd, i flit benediktin. Wirsén Vint. 175 (1886, 1890; om H. Reuterdahl).

2) = BENEDIKTINER-LIKÖR. Kaffe och litet benediktin. H. Berger i Svea 1903, s. 199.

Ssgr (till 1): BENEDIKTINER-10030~, ngn gg 01030~, äfv. BENEDIKTIN-DRÄKT1003~, ngn gg 0103~2. Fotsid, svart Benedictinerdrägt. Fahlcrantz 1: 34 (1835, 1863). —

-KLOSTER~20. Botin Utk. 304 (1761). Anjou Kyrkohist. 34 (1842, 1867). Sverige synes icke hafva egt något benediktinkloster, men Danmark rätt många .. (bl. a.) Allhelgonaklostret i Lund. NF 19: 703 (1895). —

(jfr 2) -LIKÖR~02. ett slags likör som fått sitt namn efter benediktinerklostret i Fécamp i Frankrike; munklikör. Ekbohrn Främ. ord (1878). NF 19 (1895). —

-MUNK~2. Möller (1745, under bénédictin). Anscharius, en Benedictiner-Munk från Corbeys-kloster i Westfalen. Dalin Hist. 1: 484 (1747). Pallin Medelt. 25 (1872, 1890). —

-MUNK-LIKÖR—1~02. = -LIKÖR. (Ekenberg o.) Landin 578 (1893). —

-NUNNA~20. O. Petri Klost. B 1 a (1528). Möller (1745, under bénédictine). Björkman (1889). —

-ORDEN~20. Benedictiner orden the ther haffua en stoora och wijdha suarta cappo vppå. O. Petri Klost. A 3 b (1528). Monte Casino, alla benediktin-ordnars stamort. J. H. Björnström i NF 2: 208 (1877). Bosjökloster .. var ursprungligen ett i 11:te l. 12:te årh. anlagdt nunnekloster .. af benediktinorden, ett af Skånes rikaste .. kloster. NF 19: 1030 (1896). —

-REGEL(N)~20. Den gamle (utaf Benedikt af Nursia föreskrifna) benediktinregeln tjenade honom (dvs. Benedikt af Aniane) som mönster (vid klosterväsendets reformering). J. H. Björnström i NF 2: 207 (1877). jfr: S. Benchts .. Regla. Schroderus Osiander 2: 78 (1635).

Till SAOB