publicerad: 1903
BENEDIKTINER ben1edikti4ner l. be1n-, ngn gg 01—; best. -n; pl. =; äfv. BENEDIKTIN ben1edikti4n l. be1n-, ngn gg 01—; best. -en; pl. -er; i bet. 1 m., i bet. 2 r. (l. m.).
Ordformer
Etymologi
[jfr t. benediktiner, eng. benedictine, fr. bénédictin, af namnet Benedictus (Benedikt, Bengt) om Benedikt af Nursia († 543), grundläggaren af det för västerlandets munkväsende synnerligen betydelsefulla klostret Monte Casino]
1) munk tillhörande den (särsk. om den vetenskapliga bildningen högt förtjänta) orden som hyllar den regel hvilken leder sitt ursprung från Benedikt af Nursia. Det första slags Munkar, som inkommit i riket (dvs. Sverige), hade varit Benedictiner. Dalin Hist. 2: 126 (1750). Den lärde Benedictinern Montfaucon. Conv.-lex. 1: 120 (1821). En tålig lärd, i flit benediktin. Wirsén Vint. 175 (1886, 1890; om H. Reuterdahl).
Ssgr (till 1): BENEDIKTINER-10030~, ngn gg 01030~, äfv. BENEDIKTIN-DRÄKT1003~, ngn gg 0103~2. Fotsid, svart Benedictinerdrägt. Fahlcrantz 1: 34 (1835, 1863). —
-KLOSTER~20. Botin Utk. 304 (1761). Anjou Kyrkohist. 34 (1842, 1867). Sverige synes icke hafva egt något benediktinkloster, men Danmark rätt många .. (bl. a.) Allhelgonaklostret i Lund. NF 19: 703 (1895). —
(jfr 2) -LIKÖR~02. ett slags likör som fått sitt namn efter benediktinerklostret i Fécamp i Frankrike; munklikör. Ekbohrn Främ. ord (1878). NF 19 (1895). —
-MUNK~2. Möller (1745, under bénédictin). Anscharius, en Benedictiner-Munk från Corbeys-kloster i Westfalen. Dalin Hist. 1: 484 (1747). Pallin Medelt. 25 (1872, 1890). —
-ORDEN~20. Benedictiner orden the ther haffua en stoora och wijdha suarta cappo vppå. O. Petri Klost. A 3 b (1528). Monte Casino, alla benediktin-ordnars stamort. J. H. Björnström i NF 2: 208 (1877). Bosjökloster .. var ursprungligen ett i 11:te l. 12:te årh. anlagdt nunnekloster .. af benediktinorden, ett af Skånes rikaste .. kloster. NF 19: 1030 (1896). —
-REGEL(N)~20. Den gamle (utaf Benedikt af Nursia föreskrifna) benediktinregeln tjenade honom (dvs. Benedikt af Aniane) som mönster (vid klosterväsendets reformering). J. H. Björnström i NF 2: 207 (1877). jfr: S. Benchts .. Regla. Schroderus Osiander 2: 78 (1635).
Spoiler title
Spoiler content