SAOL

publicerad: 2015  

bruttovinst

brutto|­vinst substantiv ~en ~er • till vinst 3 1brutto

Singular
en bruttovinst	obestämd form
en bruttovinsts	obestämd form genitiv
bruttovinsten	bestämd form
bruttovinstens	bestämd form genitiv
Plural
bruttovinster	obestämd form
bruttovinsters	obestämd form genitiv
bruttovinsterna	bestämd form
bruttovinsternas	bestämd form genitiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

vinst vinsten vinster

vinst·en

substantiv

1 ökning av till­gångarnas värde (för person eller före­tag) som upp­kommit genom affärshandlingar antingen vid en­staka affär el. under viss period

SE vinna 2 MOTSATS förlust 1 JFR avans, avkastning, behållning, förtjänst 1, utbyte 2

vinstandel; vinstförbud; bruttovinst; börsvinst; nettovinst

vinsten (av/på något)

vinsten (av något)

vinsten (på något)

en vinst (på belopp)

de gjorde en vinst på en miljon när de sålde villan; före­taget redo­visade en vinst på 170 miljoner för första kvartalet

○ äv. mer abstrakt

vinstgivande

firman gick med vinst

○ äv. bildligt, spec. fördel

rationaliseringsvinst

en vinst med förslaget är att avfalls­problemet skulle minska

○ spec. äv. mer abstrakt

tidsvinst

obehörig vinst ekonomisk vinst som upp­kommit utan rättslig grundt.ex. genom felräkning

på vinst och förlust utan att veta om det lyckas eller miss­lyckaspå vinst och förlust skickade hon iväg en an­sökan till en an­sedd advokatbyrå

belagt sedan 1548; efter tyska Gewinst med samma betydelse; till vinna

2 värde som till­delas vinnare i spel särsk. i lotteri men äv. all­männare

vinstlott; högvinst; spelvinst; storvinst

vinna högsta vin­sten; arrangörerna lockade med fina vinster

○ äv. det att vinna i tävling eller dylikt

SE vinna 1 JFR seger

bortavinst

lagets fjärde raka vinst

belagt sedan 1684

Till SO

SAOB

publicerad: 1924  

BRUTTO brut3ω2, äfv. 40 (Weste synes hafva känt båda accentueringssätten), adj. oböjl. l. adv. l. sbst.; ss. sbst. n., äfv. r.; best. ss. n. -t, ss. r. -n; pl. -n.

Etymologi

[ytterst af it. brutto, oren, plump, brutal m. m., af lat. brutus, tung, klumpig, dum (jfr BRUTAL)]

i sht handel. motsatt NETTO; äfv. bildl. l. i öfverförd anv.

I. adv. o. (bl. efter det uttr. som bestämmes) adj.; eg. i fråga om vikt l. pris: utan ngt afdrag (för t. ex. inpackning, omkostnader, främmande inblandningar), allt inberäknadt (t. ex. inpackning l. omkostnader m. m.). Det väger brutto 5 kilo l. 5 kilo brutto. Behållningen uppgick brutto till 325 kronor l. till 325 kronor brutto. Agrelius Arithm. 277 (1655). Små Penningar, som på vägna marken, eller mark brutto, skulle innehålla fem lod fint Silfver. Lagerbring 1Hist. 4: 493 (1783). Rikets öfriga ränta (måste) angifvas i brutto. Forssell Hist. 1: 232 (1869). Första (borr-)hålet .. tog en tid af .. brutto 285 minuter. SD 1899, nr 49, s. 4.

II. sbst.: hela beloppet (i vikt, pris osv.) utan ngtsomhelst afdrag (för inpackning osv.). Biurman Brefst. 198 (1739). Thorild 4: 234 (1792). Det är väl icke för mycket om din kompanjon inkasserar brutton för blott en enda dag på året. Blanche Bild. 2: 145 (1864).

Ssgr: BRUTTO-AFKASTNING~020. totalafkastning (utan afdrag af produktionskostnader osv.). SvT 1852, nr 20, s. 2. —

-BEHÅLLNING. —

-BELOPP. —

-DRÄKTIGHET~200 l. ~102. skeppsmät. total dräktighet (utan afdrag af besättnings- o. maskinrum m. m.). SFS 1880, nr 64, s. 6. —

-FRAKT. Sjöl. 1864, § 275. —

-INKOMST~02 l. ~20. —

-PRIS. —

-TONNAGE. bruttodräktighet i tontal. —

-TYNGD. särsk. (†) om myntmetalls vikt inberäknadt den däri ingående tillsatsen af oädel metall. Penningens .. brutto-tyngd .. kallas Skrot. Runeberg PVetA 1760, s. 11. —

-VIKT. —

-VINST.

Till SAOB