SAOL
publicerad: 2015
fastslå
fast|slå
verb
‑slog, ‑slagit, ‑slagen ‑slaget ‑slagna, pres. ‑slår • konstatera: fastslå el. slå fast att ...
Finita former | |
---|---|
fastslår | presens aktiv |
fastslås | presens passiv |
fastslog | preteritum aktiv |
fastslogs | preteritum passiv |
fastslå | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att fastslå | infinitiv aktiv |
att fastslås | infinitiv passiv |
har/hade fastslagit | supinum aktiv |
har/hade fastslagits | supinum passiv |
Presens particip | |
fastslående | |
Perfekt particip | |
en fastslagen + substantiv | |
ett fastslaget + substantiv | |
den/det/de fastslagna + substantiv |
SO
publicerad: 2021
fastslå
fastslog fastslagit fastslagen fastslagna, presens fastslår
verb
●
något formellt
äv. lös förbindelse, se
slå fast
påstå bestämt ofta som sammanfattning av tidigare resonemang
JFR
konstatera
fastslå något/sats
fastslå något
fastslå sats
tidningen fastslår att den försvunne svenske diplomaten lever
○
äv.
bestämt hävda förekomst av
utredningen har fastslagit behovet av genomgripande reformer
belagt sedan 1883
fastslåfastslående, fastslagning
SAOB
publicerad: 1924
FASTSLÅ fas3t~slå2, v. -slår, -slog, -slogo, -slagit, -slagen (se för övr. SLÅ, v.). vbalsbst. -ENDE, -SLAGNING.
Etymologi
1) till FAST, adj.1 7: med slag fästa (ngt ngnstädes), bulta fast, hamra fast, slå fast. 1 Messingz Liustaka fastslagen. BtÅboH I. 8: 205 (1635). Framför kryptan fastslås några bräder. Hedin Pol 1: 55 (1911). — särsk.
a) (mindre br.) slå l. hugga (ngt) in i ngt, så att det sitter fast. Genom att steg för steg fastslå isyxan i isen. TurÅ 1889, s. 61. — (†) (Örnen) hvilken .. sina klor i hans hud fastslagit hafver. Münchenberg Scriver Får. Föret. 7 a (1725).
b) (†) fästa (ngn l. ngt) medelst en fastgjord kedja l. dyl. Iag .. vart med en kedia och stor block om halssen vid väggen fastslagen. KKD 8: 129 (1734). Gamla böcker .., som .. befunnos med starka järnlänkar fastslagne i Bibliothequet. SvMerc. IV. 4: 201 (1759).
2) framhålla l. påvisa (ngt) ss. ett faktum, ss. ngt säkert l. oavvisligt; konstatera; en gg för alla avgöra l. förklara att (ngt) har (allmän) giltighet; bevisa; jfr FAST, adj.1 22. Svenskarne (hava) .. enhälligt beseglat dokumentet .. för att dermed hafva fastslagit, att de endast på de deri innehållna vilkoren samtyckte till unionen. VittAH XXXI. 1: 33 (1883, 1886). Vi kunna af allt detta fastslå, .. att nativiteten inom adeln i nutiden är mycket låg. Fahlbeck Ad. 2: 214 (1902). Afgöra, hvad som kan anses som fastslagen vetenskaplig sanning. PedT 1905, s. 271.
3) bestämma (att ngt skall ske l. hurudant ngt skall vara till form l. innehåll, storlek l. mängd o. d.); jfr FAST, adj.1 22, o. FASTSTÄLLA 5 b. Fastslå ett visst pris. Fastslagna premier. Redan från början fastslogs .., att det blifvande (arbetar-)institutet skulle stå utanför alla politiska agitationer. Sthm 1: 404 (1897). (Nordiska rättstavningsmötet) fastslog uttalet såsom ortografiens högsta lag. Noreen VS 1: 251 (1903).
4) stadfästa, bekräfta; jfr FAST, adj.1 22 e, o. FASTSTÄLLA 6. På det hela taget fastslog (tridentinska) mötet medeltidskyrkans lära och grundsatser. NF 16: 699 (1892). (I traktaten) fastslås redan befintliga tullbestämmelser. Fahlbeck HandPol. 8 (1892).