SAOL

publicerad: 2015  
fokus
fok·­us [fo´k‑] substantiv ~et hellre än ~en • bränn­punkt för lins e.d.; centrum; ​vara i fokus vara i centrum för upp­märksamheten
Singular
ett fokus (en fokus)obestämd form
ett fokus (en fokus)obestämd form genitiv
fokuset (fokusen)bestämd form
fokusets (fokusens)bestämd form genitiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
fokus fokuset äv. fokusen
fok·us·et
substantiv
fo´kus
1 punkt på en lins' eller en spegels huvud­axel, där tidigare parallella strålar möts sedan de fallit in vinkel­rätt mot linsen eller spegeln
SYN. brännpunkt 1
av­ståndet mellan linsen och dess fokus kallas bränn­vidd
belagt sedan 1759; av lat. foc´us 'eld­stad, härd'; jfr ur­sprung till foajé
2 centrum (för all­mänt intresse)
JFR brännpunkt 2
(i) fokus (för något) (med) fokus (på något)
de ekonomiska problemen har kommit i fokus; partiet ville sätta låginkomst­tagarna i fokus; diskussionens fokus hade förskjutits
○ äv. med tanke på en­skild person uppmärksamhet
tappa fokus
belagt sedan 1965
Till SO

SAOB

publicerad: 1925  
FOKUS fω4kus, äv. 32 (fo´cus Weste), r. l. m. (m. Sahlstedt, Lundell), sällan n. (Sundén 1: 408 (1886)); best. (vard.) -en, i best. anv. vanl. utan slutartikel; pl. (knappast br.) -ar (Meurman (1846)) l. = (Sundén 1: 408 (1886)). Anm. Oftast användes den lat. pl. foci. Dalin (1851). SAOL (1923).
Ordformer
(i sht förr ofta skrivet focus)
Etymologi
[jfr t. fokus, eng. focus, av lat. focus, härd]
1) fys. om den punkt i vilken (centrala) ljusstrålar som parallellt med den optiska axeln falla på en buktig spegel l. lins efter reflexionen resp. brytningen skära varandra (i värkligheten l. bl. virtuellt); principalfokus, brännpunkt (se d. o. 1). Reell, virtuell fokus. Duræus Naturk. 74 (1759). Berzelius Kemi 2: 2 (1812). 2UB 9: 493 (1906). jfr PRINCIPAL-FOKUS. — särsk. bildl.: brännpunkt (se d. o. 1 slutet). En ideell focus, hvari den gifna divergensen af naturens och intelligensens riktningar sammanträffa. Geijer I. 5: 268 (1820).
2) (mindre br.) fokaldistans. Kindblad (1871).
3) mat. i fråga om vissa kroklinjer (koniska sektioner): punkt så beskaffad att avståndet från densamma till en punkt på kroklinjen o. avståndet från denna punkt till en viss linje (styrlinjen) hava ett konstant förhållande, brännpunkt (se d. o. 2). Törngren Artill. 3: 154 (1795). Todhunter KoordGeom. 107 (1872).
Ssgr (till 1; jfr ssgrna med FOKAL): FOKUS-DIFFERENS. fys. om det förh. att en lins har olika brytning för olika färger, kromatisk avvikning. Nyblæus Fotogr. 14 (1874). 2NF 21: 498 (1914). —
-DJUP, n. (mindre br.) fys. o. fotogr. djupskärpa. Nyblæus Fotogr. 19 (1874). Malmberg David 17 (1910).
Till SAOB