SAOL
publicerad: 2015
fyllna
fyllna
verb
~de ~t • tills. med till:
| Finita former | |
|---|---|
| fyllnar | presens aktiv |
| fyllnade | preteritum aktiv |
| fyllna | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att fyllna | infinitiv aktiv |
| har/hade fyllnat | supinum aktiv |
| Presens particip | |
| fyllnande | |
fyllna till
• ⟨vard.⟩ bli berusad
Infinita formeratt fyllna tillinfinitiv aktivPresens participtillfyllnande
SAOB
publicerad: 1926
FYLLNA fyl3na2, v. -ade.
Etymologi
(vard.) bliva berusad; börja känna (l. visa) värkningarna av ett rus; nästan bl. i förb. fyllna till10 4. Om alla fyllna lika, / blifver stämningen för stel. Josephson SvartaR 43 (1888). Allt efter som herrarna fyllna till. Hedenstierna FruW 204 (1890). Koch Timmerd. 314 (1913).