SAOL

publicerad: 2015  
geometrisk
geo·­metr·­isk [‑me´trisk] adjektiv ~t ~a geometri
Positiv
en geometrisk + substantiv
ett geometriskt + substantiv
den/det/de geometriska + substantiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
geometrisk geometriskt geometriska
geo·metr·isk
adjektiv
geome´trisk
1 som har att göra med geometri
geometriska bevis
geometrisk serie se serie
geometriskt medel­värde se medelvärde
geometriskt medium se medium
belagt sedan 1584
2 som karakteriseras av enkla, regel­bundna form­element t.ex. cirklar, kvadrater och rektanglar; om mönster och dylikt
en klänning med geometriskt mönster; åkrarna var geometriskt in­rättade (adverbial)
belagt sedan 1884
Till SO

SAOB

publicerad: 1928  
GEOMETRISK -me4trisk, adj.; adv. -T.
Ordformer
(-trisch 1626—1640)
Etymologi
[jfr t. geometrisch]
adj. till GEOMETRI.
1) (numera bl. ngn gg i fråga om ä. förh.; se dock a) till GEOMETRI 1. CivInstr. 248 (1628). Jordrefningar, eller så kallade Geometriske mätningar. PH 5: 3372 (1752). Pfeiffer (1837). jfr: De geometriska jordeböckerna från 1600-talets förra hälft. Erixon Skultuna 1: 642 (1921). särsk.
a) (i fackspr.) i uttr. geometrisk karta, landtmäterikarta; förr äv. ngn gg om detaljerad geografisk karta. Geometrische Landtkart aff Siäryegårdhen I Westerhaffwet wed Elfborg. GbgFörsv. 1922, s. 40 (1640). Som jag förut lärt Geodesien, .. lärde jag min discipel samma konst, och afmätte med honom Sålla säteri, hvaröfver jag upprättade geometrisk charta. Nyrén Charakt. 98 (1780). SFS 1920, s. 558.
b) (†) i fråga om vissa inom landtmäteriet använda mått. Geometriske Alner .., som räckia ifrå Armbogen och in til Finger endan. Lælius Bünting Res. 1: 31 (1588). Geometriske Steg. Rålamb 8: 70 b (1691). Geom(etrisk) Tum. Nicander IVetA 1776, s. 108 (om decimaltum). BtKännVLand 3: 66 (c. 1795).
2) till GEOMETRI 2. Luth Astr. 50 b (1584). Geometriska figurer. Höpken 1: 217 (1745). Bergroth Geom. 1 (1876). särsk.
a) [urspr. behandlades multiplikation av storheter av geometrien] mat. i vissa uttr.
α) geometrisk progression l. serie, följd av storheter där kvoten mellan två på varandra följande sådana genomgående är densamma; motsatt: aritmetisk progression l. serie. Palmquist Alg. 1: 101 (1745). Aldén Medb. 4: 130 (1885).
β) geometriskt medium l. medeltal, tal som erhålles därigm att kvadratroten drages ur produkten av tvenne givna storheter. Haglund Alg. 203 (1875). NF (1882).
b) konst. om mönster l. stil som utmärker sig gm användning av geometriska figurer; särsk. i uttr. den geometriska stilen o. d., särsk. om den konststil som på Greklands fastland efterträdde den mykenska; äv. i överförd anv. 1MinnNordM VII. 2: 1 (1884). Ormgudinnans kult fortsatte .. i den gamla formen i geometrisk tid. Nilsson GrRelH 21 (1921).
c) [jfr Spinoza († 1677) Ethica ordine geometrico demonstrata] filos. i fråga om bevis som använda geometriens metod att ur allmänna o. självklara satser härleda speciella bestämningar. Leopold 3: 188 (1798, 1816). Borelius Log. 57 (1863).
Till SAOB