SAOL

publicerad: 2015  
halster
halster [hal´ster] substantiv halstret; pl. ~, best. pl. halstren 1 galler att steka på över öppen eld2 ett tortyr­redskap i äldre tid
Singular
ett halsterobestämd form
ett halstersobestämd form genitiv
halstretbestämd form
halstretsbestämd form genitiv
Plural
halsterobestämd form
halstersobestämd form genitiv
halstrenbestämd form
halstrensbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
halster halstret, plural halster, bestämd plural halstren
halstr·et
substantiv
hal´ster
● järngaller för stekning över öppen eld el. glöd
JFR rist
hålla någon på halster hålla någon i ovisshet eller spänningtv-serien är upp­lagd så att tittarna hålls på halster mellan av­snitten
belagt sedan 1443 (Tynnelsöinventariet); fornsvenska halster; av om­diskuterat urspr.; ev. besläktat med hålla
Till SO

SAOB