SAOL
publicerad: 2015
hyckla
hyckla
verb
~de ~t • låtsas vara moraliskt bättre än man är för att vinna sympati: hycklad vänskap
Finita former | |
---|---|
hycklar | presens aktiv |
hycklas | presens passiv |
hycklade | preteritum aktiv |
hycklades | preteritum passiv |
hyckla | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att hyckla | infinitiv aktiv |
att hycklas | infinitiv passiv |
har/hade hycklat | supinum aktiv |
har/hade hycklats | supinum passiv |
Presens particip | |
hycklande | |
Perfekt particip | |
en hycklad + substantiv | |
ett hycklat + substantiv | |
den/det/de hycklade + substantiv |
SO
publicerad: 2021
hyckla
hycklade hycklat
verb
●
uppträda på ett falskt medmänskligt eller blygsamt sätt i syfte att vinna sympati
någon hycklar (med/om något/att+verb/sats)
någon hycklar (med något)
någon hycklar (med sats)
någon hycklar (med att+verb)
någon hycklar (om något)
någon hycklar (om sats)
någon hycklar (om att+verb)
han var till synes skakad när konkurrenten blev sjuk, men alla visste att han hycklade
○
äv. i konstruktioner med objekt
någon hycklar något
hyckla vänskap; hyckla tillgivenhet
belagt sedan 1597;
av lågtyska huchelen med samma betydelse; av omdiskuterat urspr.