SAOL

publicerad: 2015  

intermezzo

inter·­mezzo [‑met´so el. ‑mes´o] substantiv ~t ~n 1 mellan­spel; o­väntat av­brott, upp­träde, uppseende­väckande händelse2 kortare musik­stycke för piano

Singular
ett intermezzo	obestämd form
ett intermezzos	obestämd form genitiv
intermezzot	bestämd form
intermezzots	bestämd form genitiv
Plural
intermezzon	obestämd form
intermezzons	obestämd form genitiv
intermezzona	bestämd form
intermezzonas	bestämd form genitiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

intermezzo intermezzot intermezzon

inter·mezzo·na

substantiv

[-et´so] el. [-es´o]

1 oväntad mellan­kommande händelse vanligen oönskad

punkteringar och andra intermezzon under semester­resan

○ spec. mindre militär samman­stötning

gränsintermezzo

belagt sedan 1834; av ita. intermezzo med samma betydelse; till lat. intermed´ius 'belägen mitt­emellan två före­mål'

2 sceniskt mellan­akts­spel särsk. i opera el. balett

JFR interludium

○ äv. ut­vidgat mellansats i vissa typer av instrumentala musik­verk

○ äv. om kortare musik­stycke

pianointermezzo

belagt sedan 1845

Till SO

SAOB

publicerad: 1933  

INTERMEZZO in1termät4sω, äv. -mäs4ω, äv. -o l. -å, n. ((†) r. l. m. l. f. BL 3: 137 (1837)); best. -t; pl. -n (Sundén (1885) osv.), i bet. 1 o. 2 äv. (med it. ändelse) -mezzi -i (Wegelius MusH 176 (1892), Jeanson (o. Rabe) 1: 122 (1927)).

Ordformer

(-messo 1892—1931. -mezo 1847. -mezzo 1837 osv.)

Etymologi

[av it. intermezzo, sidoform till intermedio (se INTER-MED, INTER-MEDIUM)]

1) litt.-hist. o. musikhist. vad som exekveras mellan akterna i ett skådespel; särsk. om kortare lustspel o. d. som under 1600- o. 1700-talen brukade inläggas mellan akterna i en tragisk opera; jfr INTER-MED 1. Andersson (1845). Mellan akterna af sina tragiska operor plägade .. (A. Scarlatti) inskjuta något ”intermezzo”, en dramatisk scen af komiskt innehåll. Ur dessa intermezzi utvecklade sig .. den komiska operan. Wegelius MusH 176 (1892). 3NF (1929).

2) mus. kortare musikstycke tjänande ss. övergång l. förbindelseled mellan större satser av en sonat, symfoni o. d.; äv. om kortare, fristående musikstycke av obestämd karaktär. PT 1898, nr 42 A, s. 3. 3NF (1929).

3) händelse som bildar avbrott i ngt pågående, episod; stundom närmande sig l. övergående i bet.: uppträde. HAKullberg (1834) hos Dahlgren Theatr. 250. En besynnerlig och angenäm intermezzo afbröt för en tid .. (P. A. Borgs) studier. BL 3: 137 (1837). För (Oxenstierna) .. äro åskvädren endast obehagliga intermezzon i naturens lugna lif. Lamm Oxenst. 164 (1911). Allvarliga intermezzon (vid polsk-ryska gränsen) kunna inträffa när som helst. SvD(B) 1927, nr 180, s. 10. (Sammanträdena) förlöpte utan störande intermezzon. SvD(A) 1929, nr 118, s. 3.

Till SAOB